Eslövs kommun logotyp

Löberöds slott

Löberöds slott

Foto: Ulf Axelsson

Löberöds slott var det sista av de byggnadsverk Hans Ramel lät utföra. Hans verksamhet som byggherre är den mest omfattande och märkliga någon skånsk man utfört. Därför gick han under namnet "Bygge-Hans". Arbetet på Löberöd började 1798. Året därpå avled "Bygge-Hans" vid 75 års ålder. Det är tveksamt om han fick uppleva slottets färdigställande. Det gamla huset var fallfärdigt och det uppges att det revs. I hur stor omfattning detta skedde vet man inte.

Det äldsta slottet uppfördes under 1620-talet av Anne Brahe. Till sin plan överensstämmer det med det vid samma tid uppförda slottet på Maltesholm. Hur Anne Brahes slott såg ut visar Burmans prospektbild från 1680-talet. Det bestod av en huvudbyggnad med två fasta flyglar, allt i två våningar på en hög källare, och i mitten av huvudbyggnaden ett fyrkantigt trapptorn. Under 1700-talet ersattes den norra fasta flygeln med en envåningsflygel i korsvirke. Slottets tegelmurar överputsades på 1820-talet och döljer numera byggnadsdelarnas ålder. Man kan emellertid konstatera att korridoren inne i slottet och den södra flygeln synes vara ursprunglig.

Hans Ramel byggde till den norra flygeln och rev det fyrkantiga tornet och på dess plats uppfördes ett nytt åttkantigt torn . Han gjorde också en tresidig utbyggnad åt trädgårdssidan och lade ett nytt sadeltak över hela byggnaden. Vad beträffar den tresidiga utbyggnaden fanns en förebild till denna på den lilla vackra sätesgården Tulesbo, som Ramel 1780 lät uppföra efter ritningar av Jean Eric Rehn. Detta och andra detaljer kan peka på att denna arkitekt även blivit anlitad vid ombyggnaden av Löberöd. Såsom byggmästare anlitade Ramel den även vid Övedskloster verksamme fortifikationsbyggmästaren Johan Niclas Knock från Landskrona. Utbyggnadens kupolartade och lanterninförsedda överdel, som stör fasadens harmoni, utfördes 1827 av dåvarande ägaren excellensen De la Gardie för att skaffa ljus till hans bibliotek. Den väsentligaste ombyggnaden kom att omfatta slottets inre. Från 1799 finns en bevarad beskrivning som rum för rum anger hur väggarna blivit målade.

Vid vilken tidpunkt sätesgården Löberöd bildats vet man inte. De första kända ägarna tillhörde Danmarks och Skånes förnämsta ätter - Huitfeldt, Trolle, Bille, Krummedige, Brahe, Thott, Sehested, Ramel, Skeel. Som den förste i denna rad kommer riksrådet Christoffer Huitfeldt, som på en gravsten i Norra Åsums kyrka skrivs såsom herre till Löberöd. Hans hustru var Öllegaard Trolle från Lillö och troligen var det hon som förde gården med sig i boet. Deras son var en av Danmarks ryktbaraste män, rikskanslern och historikern Arild Huitfeldt. Enligt en uppgift sålde de gården 1540. Sonen som föddes några år senare på Bergenshus, där fadern var länsman, hör sålunda icke till denna historia.

Köparen av Löberöd var dåvarande ståthållaren på Köpenhamns slott, Eske Bille. Han blev senare rikshovmästare, den förnämsta posten i riket. Hans hustru Sophie var dotter till den mäktige och rike Henrik Hartvigsen Krummedige, danskt och norskt riksråd. Med henne erhöll Bille många gods, bland dem Ellinge och Månstorp i Skåne. Deras dotter Anne Bille blev gift med Jens Axelsen Brahe till Vittskövle och förde Löberöd till hans släkt. Sonen Henrik Brahe gifte sig med Lene Thott och fick dottern Anne Brahe. Hon gifte sig med Willem av Oranien, som dog i Kalmar 1611. Som änka byggde Anne Brahe slottet på Löberöd. Hennes halvsyster Else Brahes son Henrik Ramel till Bäckaskog fick ärva det 1635.

Med Henrik Ramel inleddes en period av mer än 140 år, då Löberöd innehades från far till son i den Ramelska släkten. Han fick inte uppleva att Skåne blev svenskt, men sonen Hans Ramel svor trohetseden till den svenske konungen. Hans ätt introducerades på riddarhuset 1664. Den stora förmögenheten i gods och pengar grundlades under hans tid och förökades av sonen Malte, kallad "rike Ramel". Denna förmögenhet gav hans son "Bygge-Hans" medel till sin byggnadsverksamhet.

Som arvtagare till "Bygge-Hans" stod 1799 dottern Elisabeth Sofia Amalia Ramel och hennes make Gustaf Adolf Sparre, den store konstsamlaren på Kulla Gunnarstorp. De avstod dock gården till sin dotter Christina Sparre, som samma år gifte sig med dåvarande envoyén i Wien och sedermera en av rikets herrar, greve Jacob Gustaf De la Gardie. Under deras tid togs kanalen bort mellan slottet och ladugården. Ladugårdsbyggnaderna i kraftig gråsten uppfördes av Anne Brahe 1631 och fanns kvar fram till 1908. Nya uthusbyggnader restes av tegel sydöst om dessa. Över porten i denna nya ladugård upplyser en inskrift om byggherrskapets namn och årtalet 1805. Trädgården utvidgades och försågs med orangeri, en engelsk park kom till och träskmarken dikades ut så att en liten sjö uppstod.

De båda makarnas son dog barnlös före fadern och Löberöd övergick vid dennes död 1842 till brorsonen, överstekammarjunkaren greve Axel Jacob De la Gardie. Även han saknade bröstarvingar och sålde godset till sin släkting Otto Ramel till Övedskloster, vars bror Henrik Alexander övertog köpet.

Ägare efter Henrik Ramel:

1917 Oscar Wiens

1923 sonen Harald Wiens

1935 Gunnar Cullborg

1970 sonen Jan Cullborg

1983 Per och Pontus Mattson

Sedan 1997 ägs slottet åter av en Ramel nämligen Knut Ramel , född i Stocksund men med rötterna i Skåne då hans far Stig Ramel växte upp på Hviderup. Knut Ramel är sedan 1980 bosatt i London där han är verksam som bankman.

Löberöd slott och park är inte öppet för allmänheten.

Sidan uppdaterad: 2016-07-28

Kontaktcenter

- välkommen till Eslövs kommun!

Telefon: 0413-620 00
E-post: kommunen@eslov.se

Besöksadress:
Stadshuset, Gröna torg 2 i Eslöv

Postadress:
Eslövs kommun, 241 80 Eslöv

Org.nr: 212000-1173

Fler kontaktuppgifter 

Följ oss

Eslövs kommun på Facebooklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Händer i Eslövlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Facebooksida, kommunala
och andra arrangemang
i Eslövs kommun

Eslöv och jaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Facebooksida, nyheter
om Eslövs utveckling

Nyheter via RSS

Se alla våra kanaler