Eslövs kommun logotyp

Äldre detaljplaneprocessen

Planprocessen regleras i första hand av Plan- och Bygglagen (PBL) 5 kap. Här redovisas planprocessen enligt Plan- och bygglag (1987:10) som gäller för planer påbörjade innan 2 maj 2011.

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Detaljplan krävs vid utbyggnader av områden och för ändrad användning av en fastighet eller ett område. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas, för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan initieras från politiskt håll, för att få till stånd en förändring eller lösa frågor som tille exempel vägar, VA-försörjning och utbyggnad av skolor.

Program

Programmet anger utgångspunkter och mål för planen. Syftet med ett planprogram är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter. De berörda skall ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta.

Det blir efter godkännande i miljö och samhällsbyggnadsnämnden föremål för beslut i kommunstyrelsen. I programfrågor av större betydelse eller vid avvikelse från översiktsplanen sker även programremiss (samråd). Ett program kan undvaras om detaljplanen har stöd i en aktuell översiktsplan för kommunen.

Planarbete
Ett planförslag upprättas av kommunens tjänstemän. Ibland utarbetas planförslaget i samarbete med markägare/exploatör och konsulter.

pil som visar planens läge i detaljplaneprocessen

Samråd och remiss

När ett första planförslag upprättats tar nämnden beslut om att sända ut planförslaget och övriga handlingar på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget med post.

Fastighetsägare, boende och lokala föreningar kallas normalt till ett samrådsmöte, där planförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov och ett utställningsförslag upprättas.

pil som visar planens läge i detaljplaneprocessen

Utställning

Planförslaget redovisas för nämnden som fattar beslut om utställning. Planen ställs ut i Stadshuset, stadsbiblioteket samt eventuellt annan lokal i närheten av planområdet under minst tre veckor.

Den som inte framfört sina synpunkter under utställningstiden, kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet. Efter utställningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett så kallat utställningsutlåtande.

pil som visar planens läge i detaljplaneprocessen

Antagande

Det slutgiltiga förslaget till detaljplan redovisas för Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden som sedan beslutar om att anta detaljplanen. 

Överklagande
Efter antagande kan detaljplanen överklagas till Länsstyrelsen. Högsta instans är regeringsrätten. För att ha rätt att överklaga en detaljplan krävs skriftliga synpunkter med namnunderskrift senast under utställningsskedet. Den, som inte framfört synpunkter på förslaget senast under utställningstiden, kan förlora rätten att senare överklaga beslut att antaga detaljplan.

Den, som lider skada på grund av detaljplanen, kan bli berättigad till ersättning av kommunen. Talan om sådan ersättning måste väckas vid Fastighetsdomstolen inom två år. Tiden räknas från det datum planen vann laga kraft. Om skadan rimligen inte kunde förutses inom den tiden får talan väckas senare.

pil som visar planens läge i detaljplaneprocessen

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas eller överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.

pil som visar planens läge i detaljplaneprocessen

Enkelt planförfarande

Ibland kan en förenklad planprocess användas. Förutsättningarna är att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med översiktsplanen. Enkelt planförfarande innebär att planutformningen sker i direktkontakt med de som är berörda av förslaget. Därför sker inte det formella samrådsförfarandet och förslaget ställs heller inte ut. Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut om antagande, på delegation från kommunfullmäktige.

Behovsbedömning, miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning

När kommunen påbörjar ett planuppdrag finns en skyldighet att bedöma vilken påverkan de föreslagna förändringarna kommer att ha på miljön.

Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program (Miljöbalken 6 kap 11-18 och 22 §§) ska kommunen genomföra en fullständig miljöbedömning för alla översiktsplaner, detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Som stöd för kommunens ställningstagande om planens/programmets genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan görs en s.k. behovsbedömning. Om behovsbedömningen visar på att de föreslagna förändringarna innebär en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning av planen göras och resultatet redovisas i form av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Ansvarig nämnd är Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden
>> läs mer om Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden

Sidan uppdaterad: 2015-07-03

Kontaktcenter

- välkommen till Eslövs kommun!

Telefon: 0413-620 00
E-post: kommunen@eslov.se

Besöksadress:
Stadshuset, Gröna torg 2 i Eslöv

Postadress:
Eslövs kommun, 241 80 Eslöv

Org.nr: 212000-1173

Fler kontaktuppgifter 

Följ oss

Eslövs kommun på Facebooklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Händer i Eslövlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Facebooksida, kommunala
och andra arrangemang
i Eslövs kommun

Eslöv och jaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Facebooksida, nyheter
om Eslövs utveckling

Nyheter via RSS

Se alla våra kanaler