Ekenässkolan 100 år

Högre samskolan var andra delen i en storsatsning på skolor i Eslövs köping, åren innan Eslöv blev stad. 1909 invigdes Västra skolan och året efter var det dags för läroverksbyggnaden.
 
Eleverna flyttade från skolbyggnaden vid Stadsparken, numera Kulturskolan. Men de fick vänta på de nya lokalerna i några veckor. Skolbyggnaden var inte klar i tid och därför fick undervisningen genomföras i Byskolan och Folkhögskolan de första veckorna.
 
Skåningen Eslöfs tidning presenterade följande beskrivning av den nya skolan:
Den nya byggnaden, som ju fått det allra mest idealiska läge på en hög och öppen plats, gör med sin enkla arkitektur och sina ljusa färger ett alltigenom tilltalande intryck. Genom den åt öster vettande huvudentrén kommer man in i en hög och rymlig vestibul, vilken leder in till nedre våningens korridor.
 
Vid denna är belägna tre egentliga undervisningssalar med plats för högst 35 elever, kollegierum och rektorsexpedition samt ritsal jämte skuggrum. Samtliga lokaler förefalla ljusa och glada och inredningen har gjorts så praktisk som möjligt.
 
Å andra våningen finns 4 lärosalar, ett rum för lärarinnorna samt stora samlingssalen. Den senare är belägen i norra delen av byggnaden med fönster såväl åt norr som åt de båda fasadsidorna.
 
Försedd med läktare å trenne sidor sträckor sig aulan över två våningars höjd och är utrymmet i densamma beräknat för 350 personer. I sin helhet förefaller salen relativt liten.
 
En anmärkning som vi skulle vilja göra gäller färgsammansättningen. Icke mindre än sju färger räknade vi och med harmonin mellan dessa var det här, liksom för övrigt mellan kulörerna i skolans korridorer, lite si och så.
 
Å tredje våningen är inalles två vanliga klassrum samt tre rum för den naturvetenskapliga undervisningen med särskilt för ändamålet konstruerade fönster. Dessutom finns här ett litet biblioteksrum, varest det så kallade lärjungebiblioteket med cirka 250 band ungdomslitteratur är.
 
I källaren är utom värmeledningslokal inrättat två rum för laborationer i kemi samt två frukostrum för eleverna.
 
Den högtidliga invigningen av skolbyggnaden skedde den 7 oktober. Landshövding Robert De la Gardie kom med tåget från Malmö och togs emot av skolstyrelsens ordförande doktor Nils Kulneff, kommunalfullmäktiges ordförande kronofogde Emanuel Möller och läroverkets inspektor kyrkoherde Lorentz Edelberg.
 
Efter frukost i Jernvägshotellet blev det invigning av skolan med psalmsång och tal. Lorentz Edelberg sa i sitt tal bland annat att uppförandet av det nya dyrbara skolhuset vittnade om att det jämförelsevis nya samhället vunnit en icke ringa bärkraft. Landshövdingen var inne på samma tema.
 
- I högre grad än något annat samhälle inom länet är Eslöv en skapelse av den nyaste tiden och dess samfärdsvägar. Platsen var ännu på 1850-talet blygsam och undangömd och för de allra flesta okänd. Nu befinner vi oss på en viktig centralpunkt för hela denna provins, i en ort som ur sin egenskap av att vara den första knutpunkten inom det skånska järnvägsnätet har förstått att visa fram till idag en folkrik och framåtskridande köping för att icke snart säga stad.
 
- Ja, ett högtidligt ögonblick är det alltid då en skola öppnas för det växande släktet, fortsatte landshövdingen. Men här föreligger något än mera. Genom att sålunda numera fullt äga sin egen anstalt för den högre undervisningen har Eslöv i själva verket tagit det avgörande steget för att hinna upp på de äldre samhällenas nivå. På Eslövs nya sköld har ritats det kulturella adelskapets märke. (Ur Skåningen Eslöfs tidnings referat)

Kostnaden för den nya skolbyggnaden var 160.000 kronor. Driftskostnaden för byggnaden under 1911 var 8.600 kronor. Samskolan fick ett bidrag från kommunen som täckte hyreskostnaden.